Ångest

är ett sinnestillstånd som karakteriseras av stark rädsla, nervositet eller oro, vare sig det är situationsbetingat eller inte, men som inte beror på ett faktiskt hot eller en överhängande fara. Ångest kan vara en sinnesstämning eller ingå som delsymtom i en psykisk störning, t.ex. ångeststörning, depression eller psykos. Det kan, om det är situationsutlöst, också vara normalt.

 

Symtom

Ångesten yttrar sig fysiskt på samma sätt som rädsla och oro, med arousal, darrningar, muskelspänningar, påverkat andningsmönster, svettningar, palpitationer, blekhet, vidgning av pupillerna, yrsel och svimningskänslor. Dessa kan alltså vara helt normala, men de kan också vara symptom på kroppslig anspänning beroende på t ex stress, och bero på ångest. Under ångesten är personen vaksam, misstänksam och spänd på samma sätt som vid flykt- och kamprespons. Stark eller mycket långvarig ångest kan leda till apati och orkeslöshet, eftersom ångesttillstånd är mycket energikrävande. En känsla av ängslan och stark overklighetskänsla (derealisation) finns ofta i samband med stark ångest.

 

Orsaker

Ångest kan betraktas som en kvardröjd rädsla, en rädsla som inte gått över. Det räknas därför som ett psykiskt problem, eftersom ingenting reellt motiverar sinnesstämningen. Stress är en vanlig orsak och det finns en stor samsjuklighet med både depression och neuros.

Eftersom ångest i grunden har en rationell funktion så ligger det i sakens natur att det är svårt att göra sig av med den. Det går inte att bara strunta i den, för i så fall hade det varit alldeles för lätt att strunta även i befogade varningssignaler. Detta betyder emellertid inte alls att det är omöjligt eller omänskligt svårt att bli fri från ångest, det krävs bara metoder som inte alltid verkar självklara.

 

 

Fysiologiska mekanismer
Ångest anses beröra nervbanor i amygdala och hippocampus. Med datoromografi har man kunnat observera att personer som möter obehagliga och potentiellt skadliga stimuli, som till exempel en obehaglig lukt eller smak, får ett ökat blodflöde i dessa delar av hjärnan. I dessa situationer rapporterar försökspersonerna också en lätt ångest. Detta visar att ångest kan vara en skyddsmekanism som är utformad för att hindra att organismen utsätts för fara, till exempel genom att man äter ruttnande föda. Att förstå vad som faktiskt händer i kroppen är av avgörande betydelse för att slippa ångest. Det handlar inte om en oförklarlig kraft eller en mystisk makt - som det mycket väl kan upplevas som - utan framför allt om en oftast omedveten anspänning. Den yttersta orsaken kan vara (omedvetna) kroppsliga signaler som misstolkas som hotande
 

Ångeststörningar

Inom psykiatrin kategoriseras en grupp ångestrelaterade störningar som ångeststörningar. Dessa inkluderar paniksyndrom med eller utan agorafobi, agorafobi utan paniksyndrom, specifika fobier, social fobi, tvångssyndrom posttraumatiskt stressyndrom, akut stressyndrom, generaliserat ångestsyndrom och substansberingar ångestsyndrom (t.ex. ångest som biverkan av ett läkemedel mot någon helt annan sjukdom eller ångest orsakad av kontakt med något ämne som kan ge neurologiska skador).

 

Egna åsikter:

Jag vet inte om ni tycker sånt är intressant att läsa om men jag tycker

det är väldigt intressant och jag hoppas att ni kommer få nytta av de som jag kommer skriva nedan. Jag själv har lidit och lider av något som heter Social fobi och när man har de " handikappet" så känner man väldigt ofta ångest. Jag kommer ta upp Social fobi en annan gång tänkte jag. Det finns en mängd olika saker som till exempel panikångest, fobier, tvångssyndrom m.m men idag tog jag upp Ångest. Jag tycker att detta är väldigt intressant och ni kommer få läsa mer om detta här.

 

Depression, darrningar, fobier, rädsla, stress, svettningar, tvångssyndrom, Ångest,
Något som jag verkligen få ångest utav är när jag inte vet vad som kommer hända. Jag är inget kontrollfreak och jag håller inte koll på var min pojkvän är hela tiden, men när det kommer till mig själv så är jag ett kontrollfreak. Om till exempel ska någonstans till helgen så planerar jag alltid allting innan helgen kommer. Min pojkvän är tvärtemot. Han tar det som det kommer och säger alltid till mig att vi tar det till helgen. Jag får verkligen panik och ångest. Detta är något som jag tycker är jätte jobbigt och jobbar verkligen på att ta dagen som den kommer.
 
När det kommer till förhållanden så är det många som tror att om man själv är ett kontrollfreak så håller man alltid koll på sin pojkvän. Så är det inte i mitt fall. Jag är inte en tjej som smsar honom varje timme och frågar vad han gör. Han har sitt liv och jag har mitt. Han får vara ute på krogen med sina killkompisar utan att jag ska behöva vara med för att ha koll på honom, han klarar sig själv och jag litar på honom. Och när jag inte är med honom så behöver jag inte heller planera något.
 
Det kan vara så simpla saker som att planera vilken buss eller tåg man ska ta in till stan. Eller vad man ska äta så vi vet vad vi ska köpa för mat. Hur mycket det kostar att åka dit och dit så vi har tillräckligt med pengar på de kontot. Som till helgen. Då är det midsommar och in pojkvän ser det som så att vi tar det på fredag vad vi kommer göra då... Sånt gillar inte jag, jag måste veta!! Om jag inte skulle vara med honom skulle jag inte bry mig om han planerade eller inte. Men jag är en sådan person. Känner du igen dig? eller är jag helt ensam om detta?
 
 
Panik, Planering, Ångest,
Just nu håller jag på att peppa mig själv till ett samtal. Det går inte jätte bra. Jag verkligen hatar att ringa folk som till exemepl frisören, psykologen med mera. Det värsta med att ringa är om jag måste prata in på ett röstmeddelande och det är precis vad jag kommer få göra nu så jag har lite smått ångest.

Jag måste verkligen jobba med att ringa jobbiga samtal för det är något som man måste klara av här i livet och jag har börjat ta tag i detta nygligen.